Söndag kväll
Sitter i soffan efter att ha jobbat idag.
Man tar ju inte något för sig att göra.
Nu längtar jag efter att få rida eller att ha en häst. Gud vad det har räddat mitt liv många gånger. Jag tror att om man har detta intresse så slipper man att ha det tråkigt eller att man känner sig ensam eller något. Du har alltid en sann vän i en häst.
Jag skulle kunna berätta episoder som skulle kunna verka sagor ,men som jag har upplevt med detta djur. Ibland sorgliga och ibland glada och trevliga minnen. Tänker kanske mest på min första häst "TJALLE". Jag var 11 år och får ett litet föl som bara är 3 dagar gammalt. Snacka om lycka.
2 månader senare får jag en till "GERRY" 3 år lite riden innan bara. Detta var en het häst som jag vann många hopp tävlingar med. Villken tid. Jag vill skruva tillbaka tiden.
Jag kan faktiskt inte påstå att jag var ett bortskämt barn trots att jag fått häst. Detta var ju mitt liv och det ända som då betydde något för mig. Jag fick göra allt som hade med skötsel och ridning själva. Men eftersom mina föräldrar också blev intresserade så hjälpte de gärna till vid tävling och skjuts till stallet varje dag.
Tänk man kunde sitta vid gödselstacken och äta sin matsäck. Vem brydde sig.
Nu är man kärring och hoppas att sina barn får minst hälften av upplevelser mot vad jag fått i min barndom tillsammans med dessa underbara djur.
Tjingeling plingeling. nu vet jag ingenti
Man tar ju inte något för sig att göra.
Nu längtar jag efter att få rida eller att ha en häst. Gud vad det har räddat mitt liv många gånger. Jag tror att om man har detta intresse så slipper man att ha det tråkigt eller att man känner sig ensam eller något. Du har alltid en sann vän i en häst.
Jag skulle kunna berätta episoder som skulle kunna verka sagor ,men som jag har upplevt med detta djur. Ibland sorgliga och ibland glada och trevliga minnen. Tänker kanske mest på min första häst "TJALLE". Jag var 11 år och får ett litet föl som bara är 3 dagar gammalt. Snacka om lycka.
2 månader senare får jag en till "GERRY" 3 år lite riden innan bara. Detta var en het häst som jag vann många hopp tävlingar med. Villken tid. Jag vill skruva tillbaka tiden.
Jag kan faktiskt inte påstå att jag var ett bortskämt barn trots att jag fått häst. Detta var ju mitt liv och det ända som då betydde något för mig. Jag fick göra allt som hade med skötsel och ridning själva. Men eftersom mina föräldrar också blev intresserade så hjälpte de gärna till vid tävling och skjuts till stallet varje dag.
Tänk man kunde sitta vid gödselstacken och äta sin matsäck. Vem brydde sig.
Nu är man kärring och hoppas att sina barn får minst hälften av upplevelser mot vad jag fått i min barndom tillsammans med dessa underbara djur.
Tjingeling plingeling. nu vet jag ingenti
Kommentarer
Trackback
